Jacob Andersson (Stakeman) ~1545–>1597

Personanteckningar

Namnstavningen (Jacob Stakeman) från gamla Hovfanan finns under media.

Befann sig i Sörfors vid uppteckningen av 1596 årsväxt, höstskörden 1596, (1597 års tiondelängd). 8 mars 1597 mönstrade han möjligen som ryttare Jacob Stak[e]man, även Stäkman (Stakeman), vid välbördige Anders Larssons värvade fana i Närpes kyrkosocken, Österbotten. De red för kung Sigismund mot hertig Carl.

Levde ofrälse (utan frälse) i Umeå socken.

Tjänade Claes Hansson Kyle under 1590-talet. Nämnd i Uppsala domkapitel 30 april 1595 i en rannsakning - "Jacob Andersson, [...] tjänar Claes Kyle [...]".

Gift med Abluna Klementsdotter. Makan Abluna kusin till ärkebiskop Petrus Kenicius. Till Umeå 1566 när nybygget i Haurida (Haffwerid) socken fallit till öde.

Omnämnd i Sörfors 1566 - 90, 97.

Jacob Andersson är inte omnämnd i längden över de "partzeler" (skatt) som "bönderne" ska betala till Älvsborgs lösen 1571. Istället är det svärfar Klement som blir nedtecknad i längden. Klement omnämnd i Sörfors bland annat 1558, 60 - 64, 78 - 79.

Lågfrälset stod bönderna nära, och exempel förekomma, att lägre frälsemän återgingo till bondeståndet - (Nordisk familjebok).

(Uppsala domkapitel):

1594 - Kom för Capitlet enn qwinna ifrån Raasboo, som hafwer warit trolofwat och kyrkiefäst medh een dreng, som tiernar hoohs her Jon i Rasboo, hwliken skall bliffwa inkallat till 15 Maÿ, samt Claes Kyles tienare, som samma kona belägrat haffwer både för och sedan.

30 april 1595 - Kom för Capitlet en kona benemd Elin, knektehustru, som i fÿre åhr haffwer warit i Lÿffland, benemde Thomas Olofsson fino samma kona wistas i G: Uppsala, widh Skierna Broo, i Skierna, och mannen haffr öffrgiffet henne och icke will klaga öffr henne. Therföre bleff beslut, att man skall skriffa M: Erik till, att han här om ransakar, och att han sedan förskickas hÿt till Uppsala.

I marginalen står följande - Jacob Andersson, Res Botsis tienar Claes Kyle haffr belägratt samma kona.

Vid denna tid (1593 - 95) ska även Petrus Kenicius blivit tillsatt som kyrkoherde vid Funbo kyrka i Rasbo härad. Claes Kyle hade sina gods (Älvgärde och Frötuna) i Rasbo härad.

Abluna är omnämnd i hjälpskattelängden 1601 som hustru. Jacob Andersson var därmed troligen fortfarande vid liv 1601.

Dottern Gunhild kan ha varit stammoder för adliga ätten Gyllenstake. 1654-05-24 adlades tullförvaltaren Jacob Andersson eftersom att han på mödernet var av den adliga Stakeätten.

Frälset och Gården Sörfors 1

Sörfors 1 tillhörde Clemens Olofsson (ärkebiskop Petrus Kenicius farbror) men brukades sedan 1566 av Clemens måg Jacob Andersson fram till det att Jacob blev Claes Hansson Kyles tjänare i Rasbo härad (omkring 1590/91). Samtidigt har Petrus Kenicius blivit tillsatt som kyrkoherde i samma härad vid Funbo kyrka (mellan 1593 - 95). Detta efter att Johan III hade benådat honom 1592. Kyles syster hade omkring 1589 gift sig med slottsloven Göran Mauritzson Stake, son till Mauritz Olofsson Stake till Berg. Jacob Andersson i Sörfors var son till frälseman Anders Olofsson (Stake), bosatt i Håverud, sedan det han sålt iväg sina frälsegods (hade frälse i Småland). 1485 hade Amund Stake (Stacke/Staghe) tillbytt sig en gård i Skålleruds socken (Nordals härad) av Jöns Knutsson (Tre Rosor). Håverud ligger i Skålleruds socken. När Anders Olofsson skulle stå inför rätten 14 mars 1565 för utebliven mönstring (rusttjänst) bland adeln har Jacob Andersson med svärfar lämnat Sörfors. Uppgiften om att Amund Stake tillbytt sig en gård i Skålleruds socken härrör från ett brev av Lars Fleming daterat 1561. 1562, 63 och 64 uteblir Anders Olofsson från sin mönstring (för att han sålt sina frälsegods till salige majestät (Gustav Vasa). När Erik Jacobsson på 1600-talet övertog sin mödernegård blev den sedermera sett till mantalet, Umeå sockens största hemman, med sina 1 och 1/4 mantal. Gården var belägen öster om byn och är troligen det markland som i äldre jordeböcker kallades Öster Sörfors. På 1700-talet hade Sörfors 1, 57 tunnland ängsmark och 12 tunnland åkermark, hade ängsmark ingått i mantalet (vilket det inte gjorde i Västerbotten), hade gården varit närmare 9 mantal stor. Erik Jacobsson var 1616 förlänad tionde för sin mödernegård i Sörfors samt för ett hemman i Strand tillhörande Per Mårtensson under Petrus Kenicius visitation till Norrland. 1618 skulle Erik Jacobsson ta 20 domkyrkotunnor till Uppsala slott. Tillbaka i Umeå socken den 25 augusti 1619 satte han sitt sigill (Stake) på kvittensen. 4 juni 1651 fick Per Eriksson Stake njuta, bruka och behålla gården under frälses frihet (frälse). Per Eriksson Stake hade 1644 varit vid livgardet med Mauritz Hansson Stake (sonson till Göran Mauritzson Stake). Gården i Sörfors övertog Jacob Eriksson 1642 när Erik Jacobsson avled. När drottning Kristina gav Stake frälse på livstid 4 juni 1651 gav drottningen honom även frälse på en gård i Strand tillhörande Per Jonsson. Karin Eriksdotter var gift med Per Jonsson i Strand och ville även uppbära ett arv från Sörfors 1 år 1694. Detta efter att Jacob Eriksson avlidit (levde 1691 men inte 1692). Per Eriksson Stake var överstelöjtnant vid Västerbottens regemente. Sonsonen till Jacob Eriksson, Lars Eriksson i Sörfors, var tolvman. Dennes söner Per Larsson och organist Erik Larsson Söderström klöv sedan hemmanet i två. Deras ättlingar fortsatte leva som allmoge vilket man hade gjort sedan Jacob Andersson bosatt sig i Umeå socken 1564 som obesutten frälseman. Jacob Andersson följde troligen med Nils Jespersson (Kruse), änkling efter Anna Olofsdotter Stake, när denne blev utnämnd till överste för krigsfolket i Norrland 1564. Familjen utgjorde en ofrälse gren av ätten Stake sedan omkring 1560 (hade ingen bördsrätt till sätesgård med tillhörande frälse utan allt såldes iväg av Anders Olofsson, knapadel).

(Allt ovan hämtat från Geni:s världsträd. Kan inte garantera att allt stämmer!)