Petrus Kenicius (Königsson) 1555–1636

Personanteckningar

Noteringar

Petrus studerade vid Uppsala 1575 men fick avbryta sina studier där då universitetet måste stänga p.g.a. pesten. Han reste 1582 till Rostock för studier universitetsstudier och sedan vidare 1583 till Wittenbergs universitet där han blev filosofie magister 1586. Petrus återvände till Sverige 1587 och blev förordnad till läsemästare vid Stockhomskollegiet som kung Johan III inrättat. Han blev emellertid tillsammans med sina ämbetskollegier kastad i fängelse 1589 för sitt motstånd mot liturgien från 1571, Liturgia Svecanae Ecclesiae även kallad den Röda Boken. Denna liturgi byggde på svensk mässa och katolska ritualer. Petrus tycks ha varit fri under en del av året 1591, men blev åter kastad i fängelse och blev först en fri man efter kund Johan III:s död i november 1592. Vid Uppsala möte 1593 var Petrus Kenicius en av 12 bisittare till ordföranden vid kyrkomötet. Vid detta kyrkomöte antogs en ny liturgi som byggde på den tidigare före 1571. Augusti 1593 erhöll han uppdrag att föreläsa nya testamentets exegetik och på riksdagen i Söderköping 1595 valdes Petrus Kenicius till biskop i Skara. Petrus deltog i underhandlingarna med Sigismund 1597 och 1608 i fredsförhandlingarna med Polen i Reval. Samma år utnämndes han av Karl IX till biskop i Strängnäs men behövde aldrig tillträda tjänsten. 1609 blev utnämnde Karl IX, Petrus till Uppsala universitets första prokansler. Samma år blev han vald till ärkebiskop. Som ärkebiskop krönte han kung Gustav II Adolf 1617. Petrus Kenicius var prästerståndets talman i riksdagen under tiden 1617 till 1633.

Från Wikipedia:

Petrus Kenicius, föddes som Peter Königsson 1555 i Baggböle, Umeå, död 3 februari 1636 i Uppsala, son till nämndemannen och birkarlen König Olofsson och Anna Olofsdotter. Fadern härstammade från den s k Bureätten. Gift 1587 med Margareta Hansdotter (Gammal), dotter till borgmästaren i Gävle Hans Månsson (Gammal). Nio barn, varav en dotter gifte sig med ärkebiskopen Johannes Canuti Lenaeus. Ärkebiskop.

Latinskolan i Gävle ca 1569 där han kom i kontakt med den s k "norrlandsortodoxin". Studier i Uppsala, Rostock, och Wittenberg. Prästvigd av ärkebiskopen i Uppsala okänt när. Magister 1586. Professor vid Collegium Stockholmense 1587, Johan III:s högskola, där han undervisade i dialektik. Då han, Nicolaus Olai Bothniensis och Erik Skinnerus vägrade godkänna Johan III:s liturgi fick de ett kort fängelsestraff. Ramismen vann gehör i vid Uppsala möte 1593.

Biskop i Skara 1595, i Strängnäs 1608; legat i Livland samma år. Trogen hertig Karl i stället för ärkebiskopen. Var en av krafterna bakom att Abraham Angermannus avsattes 1599. Eftersom kungen begärde så, vigdes Petrus Kenicius till ärkebiskop 2 juli 1609 i juni efter Olaus Martinis bortgång.

Som ärkebiskop var han även talman i Riksdagen för prästeståndet. En annan funktion var att utfärda prejudikat för hovrätten när den mosaiska lagtolkningen var oklar, samt i egenskap av dess prokansler ha den högsta tillsynen över Uppsala universitet, som under Kenicius tid avancerade med flera professurer genom donationer av Gustaf Adolf.

Kenicius var en av de första fyra som doktorerade i teologi i Uppsala 24 oktober 1617. Grundade fattigvården i Sverige, den s k Spetalsordningen, 1622, och översatte ett kompendium av Hafenreffer samt försedde detsamma med ett företal. Det senare arbetet blev ett standardverk för den svenska prästutbildningen i 200 år.

Petrus Kenicius heraldiska vapen var delat. Det övre fältet är blått och föreställer ett vitt gående lamm som bär på ett gyllene kors och en fana av rött kors på vit botten. Nedre delen tre röda rosor på gemensam stjälk på gyllene botten.