Knut Andersson ~1605–~1670
Kön: Man Levnadsålder: ≈65
Levnadsbana
| Född | omkring 1605 Bölen, Fjällsjö, Z1 |
| Sonen Anders Knutsson föds (≈25) | 1630 Bölen, Fjällsjö, Z2 |
| Dottern Kerstin Knutsdotter föds (≈25) | omkring 1630 Bölen, Fjällsjö, Z3 |
| Sonen Olof Knutsson föds (≈35) | omkring 1640 Bölen, Bodum, Y4 |
| Dottern Gunilla Knutsdotter föds (≈38) | 1643 Bölen, Bodum, Y5 |
| Sonen Per Knutsson föds (≈40) | omkring 1645 Bölen, Fjällsjö, Z6 |
Fjällsjö och Bodum används omväxlande! Bölen ligger vid Bodum. Fjällsjö ca 1 mil söderut. Bodum blev eget pastorat 1799, tidigare tillhörde det Fjällsjö, därav ibland Bodum och ibland Fjällsjö! | |
| Död (≈65) | omkring 1670 Bölen, Fjällsjö, Z7 |
Personanteckningar
Källa http://www.forssen-alonso.com/geneology/persons.php?id=I0150
Bonden och nämndeman Knut Andersson tog över sin fars hemman kring 1630 och erhöll 1655 fastebrev på hemmanet om 12 selan i Böle, som han löst fråm sina syskon. Enligt boskapslängd från 1635 hade Knut 1 sto, 9 kor, 8 får och 1 get. Han brukade även ett hemman om 4 ½ seland i Orrnäs, troligen ett arv från modern.
Omkring 1645 blev Knut nämndeman. Han tycks ha varit mycket av en bråkmakare. Han figurerar första gången i domböckerna 1644, då han anklagar Måns Pedersson för att ha bitit honom i tummen och ett finger.
Tillsammans med grannen Eric Persson klagade han 1649 att finnen PerLarsson i Rörström "utan lov och lag" använt deras båt och förstört den. Vid tinget 1666 åtalades Knut för att ha skällt ut sin svåger, Mårten Olofsson i Sil, för en tjuv. Han hade dessförinnan fått plikta 3 marker för att han utan laga förfall uteblivit från tinget 1665.
Knut Andersson var uppenbarligen en färgstark person, och i traditionen har han bevarats ända in i våra dagar under namnet "gam-Knut".
På 1860-talet revs den s.k. D´önsarn i Böle, Bodum, en mycket gammal sval-stuga. Då det grova golvet borttagits, fann man under det ett hårt tilltrampat jordgolv med rester av stensättning, eldstaden i stugans mitt. När innertaket avlägsnats visade det sig att yttertakets undersida var svart av sot. I takets mitt hade tidigare funnits ett rökhål, vilket sedan igensatts. Yttertaket var täckt av näver och jord. När stugan revs fanns i ena hörnet en av gråsten murad spis med kåpa. Ett litet fönster, ungefär en fot i fyrkant och med blyinfattade rutor, fanns på ena väggen.
Stockarna var bilade endast invändigt och hade täljts av en mycket smalyxa. Stugan, kallad "Knuts-stugan" efter Knut Andersson, torde ha gått i arv inom släkten sedan medeltiden. Redan på 1540-talet omtalas Pehr Gelvesson i Böle.